Boken Friggas dal beskriver bland annat bildandet av ättegårdar i Fryksdalen.
För den som läst eller kommer att läsa boken, vill jag ge en kort bakgrund till varför dessa första, mycket stora ättegårdar, bildades. Det hänger ihop med den första odlingen i Värmland - och Sverige.
Ca 3000 år f.Kr. fixerades Frykensjöarna genom att Frykforströskeln bildades genom landhöjningen.
Ungefär samtidigt invandrade från söder, Tyskland, Danmark, Skåne, den s k trattbägarkulturens folk.
Deras kännetecken var den spetsnackiga stenyxan. Detta folk hade kunskap och begrepp om odling, organisation, bofasthet.
De ättegravsystem vi idag ser i Fryksdalen är initierat av dem, organiserat utifrån de ättegårdar med boplatser och kultplatser de skapade och som vi än idag ser. Vid varje sådan ättegård finns det sandjord och sandmylla. Livsmedelsanskaffningen skedde också i de grunda sjösystem som fanns, från Östra Ämtervik till Bäcken i norr. Fisk, fågel, ägg, året om, ty klimatet var helt annorlunda då.
Dessa invandrare, första odlare, lade alltså grunden till allt som beskrivs i Friggas dal, religiöst och kulturellt.
Fryksdalen var utan tvekan ett av de första områden i Värmland som uppodlades och fast koloniserades.
Ölme - och Väseslätterna och Värmlandsnäs låg under vatten, liksom det mesta av Uppland.
I boken diskuterar jag även olika tolkningar av landskapet Värmlands namn och hur det uppkommit.
Det sannolikaste är att det kommer av det latinska verbet wermi - slingra. Serpentin. Worm - mask, slingrande. Adam av Bremen skriver på 1000-talet Wermillani. Det är naturligtvis Klarälven, med sina meanderslingor, det är fråga om. Landet med den slingrande älven. Mycket tidigt var även laxfisket i Klarälven känt, säkert flera tusen år före vår tideräknings början. Älven kallades Värma... och folket i detta land Värmer eller Värmlänningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar