Härr å öljkytt

Den röda himlen och de mossgröna bergen. Älvens hotande vattenyta där fiske vakade bland moln av flygande svärmare.

En gamling kommer haltande från Konsum, sista promenaden? I butiken köpmannen som avskyr pappersarbete och redovisningar. På skrivbordet ligger högar av brev, obesvarade, räkningar, obetalda, bildande en oöverblickbar, störande, massa.

Ett kg socker, 3 hg Falukorv, till en gamling som rotar bland kopparpengar i en sliten börs. En mansålder bort världens undergång.

Döven i huset vid vägkanten, döv och stum. Hushållerskan svarthårig, oformlig som en sjöelefant, lackade eldröda naglar¸ slapp hud i ansiktet med en färg som ansjovisspad, har hand om Dövens  pensionspengar. Hon kedjeröker. Jag tror han frös sig döv och stum. Det är som med Einar mä foten, som var ut på kvällspessing och dretfull och blev liggande på backen. Han frös foten av sig.

Jag tror Döven frös fast i en huggarkoja, med håret och huvudet.

Härr å Öljkytt. Harr och älgkött.

( Ur I November)